Jävla cp-gubbe!!!
Om man själv inte vet vart nåt ligger så kan man inte skälla på nån annan som försöker hjälpa en hitta stället, och definitivt inte kalla den personen värdelös. Så är det bara. Jag samlar all min service-mindness för att inte skicka ett elakt sms till den personen. Men det är jävligt tufft.
Men det är bara att slå av dammet från axeln.
Men det är bara att slå av dammet från axeln.
Jag är så jävla sopig.
Men jag orkar liksom inte riktigt uppdatera bloggen. Har miljoner andra saker att göra hela tiden. Men här kommer ett litet sammandrag av senaste tiden.
Det har varit buisness as usual. Skola, jobba, sova (knappt). Inte mycket roligt har hänt. Så alltså inte speciellt mycket att blogga om... Nu har jag iallafall jullov, även om det inte känns så. Jobb hela helgen, ingen sovmorgon. Jobbade sista dagen på skolan igår. Skitdag. Sopiga behandlingar och inte så roligt folk att jobba med. Var så trött att jag ville dö igår kväll. Imorse ville jag inte gå upp, höll på att svimma av trötthet när jag väl tog mig ur sängen.
On a brighter side, så bor jag och killen numera i hans föräldrars hus och är hundvakt medan de är och semestrar i Nya Zeeland. Så jäkla mysigt! Längtar till typ torsdag, fredag nånting då vi äntligen kan vara hemma tillsammans och mysa och kramas och vakna sent tillsammans och bara ligga och dra oss. Det ska bli så jäkla gött! Längtar till tisdag också då jag får min första sovmorgon på ungefär tusen år. Jag skiter i om jag sover bort hela dagen, men jag går inte upp förrän jag vaknat av mig själv. Fast hunden lär ju väcka mig för promenad nångång under dagen, men spela roll, jag får väl lägga mig igen efter det.
Som niu märker så är jag trött. Jävligt trött. Men med all rätt, jag jobbar sju dagar i veckan, och utöver det är det en del plugg och annat som ska göras.
Fattar ni förresten att på onsdag är det julafton? Känns inte så... Känns som november... Konstigt...
Det har varit buisness as usual. Skola, jobba, sova (knappt). Inte mycket roligt har hänt. Så alltså inte speciellt mycket att blogga om... Nu har jag iallafall jullov, även om det inte känns så. Jobb hela helgen, ingen sovmorgon. Jobbade sista dagen på skolan igår. Skitdag. Sopiga behandlingar och inte så roligt folk att jobba med. Var så trött att jag ville dö igår kväll. Imorse ville jag inte gå upp, höll på att svimma av trötthet när jag väl tog mig ur sängen.
On a brighter side, så bor jag och killen numera i hans föräldrars hus och är hundvakt medan de är och semestrar i Nya Zeeland. Så jäkla mysigt! Längtar till typ torsdag, fredag nånting då vi äntligen kan vara hemma tillsammans och mysa och kramas och vakna sent tillsammans och bara ligga och dra oss. Det ska bli så jäkla gött! Längtar till tisdag också då jag får min första sovmorgon på ungefär tusen år. Jag skiter i om jag sover bort hela dagen, men jag går inte upp förrän jag vaknat av mig själv. Fast hunden lär ju väcka mig för promenad nångång under dagen, men spela roll, jag får väl lägga mig igen efter det.
Som niu märker så är jag trött. Jävligt trött. Men med all rätt, jag jobbar sju dagar i veckan, och utöver det är det en del plugg och annat som ska göras.
Fattar ni förresten att på onsdag är det julafton? Känns inte så... Känns som november... Konstigt...
Two months is a long time.
Nu har det gått nästan två månader sedan jag skrev något sist. Jag har varken haft tid, ork, lust eller inspiration till att skriva. Jag har, som en tunnelbanechaufför en gång uttryckte det, tagit en existensiell andningspaus.
I skolan går allt i ett rasande tempo och plötsligt är det bara fyra skolveckor kvar till examen. Med ett lov nånstans däremellan. 6 februari har aldrig känts så nära. Det märks på mig. Fråga min sambo. Men dom där epileringarna har gjorts och nu har jag bara en sista gång kvar innan slutprovet. Ett av två specialarbeten är gjorda och inlämnade. Det andra specialarbetet är påbörjat.
På fredag blir det jullov. Det är helt sinnesjukt. Det är rubbat. Det är galet. Det är totalt sanslöst. 12 januari kommer jag tillbaka till skolan för att sätta mig i face-salen och göra ett slutprov i pedikyr. Tre slutprov är gjorda. Manikyr, make up och massage. Jag har minst godkänt på alla. På fredag får jag veta hur det gick på make up-provet. De andra får jag veta först när jag håller slutbetyget i min hand.
Den 6 februari lämnar jag skolan. För gott. Jag får ont i magen av att tänka på det. Den 7 februari känns som ett stort svart hål. Jag hatar 7 februari. Jag har sjuk ångest för den dagen. Första dagen i mitt riktiga liv. Eller tekniskt sett är det väl den 9 februari, inget nytt liv börjar på en lördag.
Nä, fyfan vilket deprimerande inlägg det här blev.
I skolan går allt i ett rasande tempo och plötsligt är det bara fyra skolveckor kvar till examen. Med ett lov nånstans däremellan. 6 februari har aldrig känts så nära. Det märks på mig. Fråga min sambo. Men dom där epileringarna har gjorts och nu har jag bara en sista gång kvar innan slutprovet. Ett av två specialarbeten är gjorda och inlämnade. Det andra specialarbetet är påbörjat.
På fredag blir det jullov. Det är helt sinnesjukt. Det är rubbat. Det är galet. Det är totalt sanslöst. 12 januari kommer jag tillbaka till skolan för att sätta mig i face-salen och göra ett slutprov i pedikyr. Tre slutprov är gjorda. Manikyr, make up och massage. Jag har minst godkänt på alla. På fredag får jag veta hur det gick på make up-provet. De andra får jag veta först när jag håller slutbetyget i min hand.
Den 6 februari lämnar jag skolan. För gott. Jag får ont i magen av att tänka på det. Den 7 februari känns som ett stort svart hål. Jag hatar 7 februari. Jag har sjuk ångest för den dagen. Första dagen i mitt riktiga liv. Eller tekniskt sett är det väl den 9 februari, inget nytt liv börjar på en lördag.
Nä, fyfan vilket deprimerande inlägg det här blev.